Trettonde februari

Igår hade jag en väldigt trevlig kväll med Frida. Vi bestämde oss för att spela tv-spel och var sugna på Mario.
Vi hade ett Nintendo 64 och en dosa, så den andra dosan plus tre spel hämtandes hos Marcus. Mariokart var väldigt roligt, och jag känner att jag verkligen missat något när jag var liten. Men det är bara ta igen det nu. Det gör ju liksom ingenting.

Vi körde igenom alla banor och det var ganska jämt hela vägen så det var roligt. Sista banan var lång och epilepsi-framkallande men ändå ett bra avslut på spelomgången.
Nästa gång ska vi ge Marioparty ett försök till, för när vi började med det var det inte så spännande -  men efter ett samtal jag hade med Marcus så måste vi helt enkelt ge oss på det också.

Frida som flaggstång på min f-fest.